Det var inte ovanligt att skolbarn fram till i mitten av 1900-talet fick gå eller cykla över fyra kilometer till skolan. På vintern gick det fortare eftersom barnen då kunde åka skidor över fälten och över bäckarna om vattnet var fruset. Innan vägarna grusades på vintern fanns det även flickor som åkte skridskor, eller ”halvrör” som det också kallades, på vägen till skolan, berättar Lennart Sörqvist 78 år som är uppvuxen utanför Hällevadsholm.

Eftersom många av skolbarnen hade lång väg till skolan började första lektionen senare på morgonen. Lasse Hedlund, 70 år, gick i skolan i Munkedal på 1940-talet och minns fortfarande klockslaget som skoldagen startade, tio i nio.

Birgitta Hansson, 78 år, är uppvuxen utanför Munkedals samhälle och gick i småskolan, som motsvarar dagens årskurs 1-2, i den så kallade Kyrkskolan (Foss skola) åren 1948-1950. Foss skola låg vid nuvarande församlingshemmet i Munkedal. Skolgången fortsatte sedan för Birgitta med folkskolan, som motsvarar dagens årskurs 3-6, åren 1950-1954 i ”Vita huset” vid dagens Munkedalsskolan. Hon berättar att skoldagen alltid började med en morgonbön och psalmen ”Din klara sol går åter opp”. Birgittas lärarinna hette Klara och därför tog eleverna i extra mycket när de sjöng just ordet ”klara”.

Även Lasse Hedlund minns sin skolgång i Kyrkskolan. Han berättar om en enda stor sal med en lägenhet ovanpå. Det var kallt på vintrarna, det fanns bara en eldstad och det tog tid att få upp värmen i salen. Barnen fick sitta med kläderna på.

— Man var van vid att det var kallt, men det är klart att man frös om händerna, fyller Sverker Balksten 74 år i som även han gick i skolan i Munkedal på 1940-talet.

Skolämnena liknade dagens med svenska, historia och geografi. Ämnen som i dag kallas matematik och biologi hette förr räkning och naturlära. I femte och sjätte klass började man läsa engelska. Det fanns även särskilda ämnen för kristendom och psalmlära och man fick betyg i uppförande och ordning.

Allan Sohlberg, 93 år, från Dingle gick i småskolan på Låghem och folkskolan på Folkesberg, som båda låg utanför Dingle samhälle. Hans favoritämne var teckning, men inte att teckna med hjälp av linjal som läraren ville.

Gymnastik fanns på schemat, men det var inte säkert att skolorna hade en riktig gymnastiksal. Istället fick ett vanligt klassrum röjas ut för gymnastiklektion. Barnen lärde sig bland annat att hoppa bock, spela fotboll, handboll eller leka inte nudda golv. De fick också lära sig att dansa gammeldans.

Betygssystemet var uppbyggt på stora och små bokstäver, exempelvis stort A, AB+, AB, B, litet b och så vidare. Det vanligaste betyget enligt artikeln ”Folkskoleväsendets utveckling i Foss socken” var C (underkänd), B (godkänd) förekom sparsamt och A (berömlig) ytterst sällan.

Klasserna var rätt så små med 15-20 elever. I Sörbygden var dock barnen många i början av 1950-talet. Kerstin Eliasson, 74 år, från Hedekas började i första klass 1952 och minns att även kök och omklädningsrum i skolhuset fick fungera som klassrum.

På rasterna lekte barnen olika lekar eller hoppade hage. Birgitta Hansson minns även snörika vintrar med kälkåkning på rasterna vid Kyrkskolan. Allan Sohlberg kommer ihåg att de lekte i skogen eller rullade bildäck nedför berget bakom skolan vid Folkesberg, och att däcken rullade rakt in i lärarinnans bikupor nedanför. Det var inte populärt.

Lunchen tillbringades vanligen i skolhusens kapprum där barnen åt den medhavda matsäcken, ofta smörgåsar och en glasflaska med mjölk.

Bertil Falck och Lennart Sörqvist, båda 78 år, berättar att klassen i Hällevadsholm fick ihop pengar till en klassresa genom att samla in lump (tidningar) som de sedan sålde. För pengarna kunde de åka till Oslo på klassresa.

Årskurs 7, det sista obligatoriska skolåret fram till 1950-talet, gick Birgitta Hansson i den då nybyggda tegelbyggnaden på Munkedalsskolan. Hon minns särskilt skolutflykterna. Läraren tog med eleverna på långa cykelturer, bland annat till Tanums hällristningar, Hållö fyr och Orust. Vägarna var inte lika trafikerade som idag så de mötte inte många bilar.

Efter årskurs 7 kunde man läsa fortsättningsskola eller realskola, motsvarande dagens årskurs 8-9, i ”stan” Uddevalla, men det var även vanligt att man började jobba direkt efter skolan när man var 13-14 år.

På fredag fortsätter vi reportageserien med att berätta om hur synen på uppfostran i skolan såg ut förr.

Information om skolorna

I samband med artikelserien har vi även tagit fram en kartportal med kort information om och bilder på skolorna samt interaktiva kartor som visar var de låg.

Klicka här för att komma till kartportalen.

Källor i artikeln

• ”Folkskoleväsendets utveckling i Foss socken” av Erland Forshult, 1942
• Intervjuer med Sverker Balksten, Kerstin Eliasson, Bertil Falck, Birgitta Hansson, Lasse Hedlund, Allan Sohlberg och Lennart Sörqvist.

Vill du veta mer?

Om du vill läsa mer om de äldre skolorna i Munkedals kommun finns följande böcker och häften, varav de flesta går att låna eller läsa på plats på Munkedals bibliotek:

• Anteckningar från en studiecirkel i Svarteborgs hembygdsförenings regi om gamla skolor
• ”En bok om Håby i ord och bild under 1900-talet”, 1995
• ”En bygd i förvandling – Hede socken – Långön, Brattön, Sandåker, Stensryr” av Ewa Alfredsson, 2015
• ”Fem socknar i Munkedal”, del ett, 1980
• ”Fem socknar i Munkedal”, del två, 1986
• ”Folkskoleväsendets utveckling i Foss socken” av Erland Forshult, 1942
• ”Folkesbergs skolhus”, en uppsats i historia av Lena Andersson vid Högskolan Dalarna, 1996
• ”Från byskola till centralskola – En redogörelse för skolväsendet i Dingle-trakten intill våra dagar” av Karl-Axel Tylegård. Ingår i Dingle Samhällsförenings jubileumsskrift ”Dingle av i dag och i går”, 1954
• ”Från Sandåker till Stensryr – Hede socken, en bygd i förvandling” av Ewa Alfredsson, 2012
• ”Munkedals kommun förr och nu” av Anders Språng och Ebbe Gustafsson, 2013
• ”Svarteborgs kommun 1848-1973 – Glimtar från protokoll och handlingar” av Gustav Uleberg, 1973
• ”Sörbygdens härad – socknarna Hede, Krokstad, Sanne”, 1984
• ”Valbo-Ryr en socken i Dalsland”, 2017
• Hembygdsföreningarnas årsskrifter och webbsidor – du hittar länkar till dem på sidan Föreningar, föreningsliv

Eller varför inte passa på att intervjua dina äldre släktingar?

Källor till informationen om skolorna i Svarteborgs och Bärfendals socknar

• Anteckningar från en studiecirkel i Svarteborgs hembygdsförenings regi om gamla skolor
• Facebookgruppen ”Svarteborg Anno Dazumal” som drivs genom Svarteborgs hembygdsförening
• ”Fem socknar i Munkedal”, del ett, 1980
• ”Fem socknar i Munkedal”, del två, 1986
• ”Folkesbergs skolhus”, en uppsats i historia av Lena Andersson vid Högskolan Dalarna, 1996
• ”Från byskola till centralskola – En redogörelse för skolväsendet i Dingle-trakten intill våra dagar” av Karl-Axel Tylegård. Ingår i Dingle Samhällsförenings jubileumsskrift ”Dingle av i dag och i går”, 1954
• Intervjuer med Bertil Falck, Birgitta Hansson, Kjäll Oscarsson, Ann Rönnqvist, Allan Sohlberg, Ingrid Sörqvist och Lennart Sörqvist
• ”Svarteborgs kommun 1848-1973 – Glimtar från protokoll och handlingar” av Gustav Uleberg, 1973

Källor till informationen om skolorna i Sörbygden

• ”En bygd i förvandling – Hede socken – Långön, Brattön, Sandåker, Stensryr” av Ewa Alfredsson, 2015
• ”Från Sandåker till Stensryr – Hede socken, en bygd i förvandling” av Ewa Alfredsson, 2012
• ”Hede Fornminnes och hembygdsförenings årsskrift 2009”
• Intervjuer med Ewa Alfredsson, Kerstin Eliasson och Gunilla Lindskog
• ”Sörbygdens härad – socknarna Hede, Krokstad, Sanne”, 1984

Källor till informationen om skolorna i Munkedalstrakten

• ”En bok om Håby i ord och bild under 1900-talet”, 1995
• ”Fem socknar i Munkedal”, del ett, 1980
• ”Fem socknar i Munkedal”, del två, 1986
• ”Folkskoleväsendets utveckling i Foss socken” av Erland Forshult, 1942
• Intervjuer med Sverker Balksten, Leif Berg, Lasse Hedlund och Jan Hognert
• ”Munkedals kommun förr och nu” av Anders Språng och Ebbe Gustafsson, 2013
• ”Munkedalsbygden”, Munkedals hembygdsförening, nummer 2 2015
• ”Valbo-Ryr en socken i Dalsland”, 2017