Publicerad:
Senast ändrad:
Kommunens lokalvårdare säkerställer rena förutsättningar
Förstora bildenBild 1: Marina Petäjistö utför utökad städning under pandemin. Bild 2: Anna Carlsson och Gina Jansson sköter om Kungsmarksskolan. Bild 3: Fadumo Abdullahi håller rent i kommunhus och bibliotek. Bild 4: Maizar Takrouri tar hand om Munkbos trappuppgångar.
Rena och hygieniska lokaler är en grundläggande förutsättning för att vi ska trivas och må bra i olika verksamheter. En förutsättning som många av oss kanske tar för given - men som för kommunens lokalvårdare är ett dagligt uppdrag.
Kan du föreställa dig en skola, ett boende eller ett bibliotek där ingen städar? Där golv, trappor, lokaler och toaletter skulle byggas på av smuts, grus, damm och andra oönskade partiklar. Ingen trevlig tanke - eller hur?
På kommunens städenhet arbetar 27 lokalvårdare med att hålla rent i kommunens verksamhetslokaler. Städinsatserna delas in i tre övergripande delar - regelbunden städning, periodisk städning och utökad städning.
Ivana Egert, enhetschef för lokalvården i Munkedals kommun, berättar om att städinsatserna utförs utifrån en systematisk och behovsstyrd arbetsmodell.
– Regelbunden städning innefattar den kontinuerliga översynen i lokalerna, där lokalvårdarna via en städinstruktion stämmer av det faktiska behovet av städning, berättar Ivana Egert. Vilken insats som utförs kan bero på hur lokalen varit använd, hur mycket smuts som dragits in, insatser som nyligen utförts, med mera.
Periodisk städning innefattar större insatser som utförs över året, som storstädning, golvvård, rengöring av idrottsredskap, flyttstädning med mera.
Förstora bildenTill höger: Eva Nyman maskinskurar på Kunskapens Hus. Till vänster: Jessica Alfredsson och Ann Hermansson nollställer golv på LSS-boende.
– Ett exempel på periodisk städning är så kallad nollställning av golvmattor. En tvådagarsprocess där ytorna först görs rent på djupet för att få bort smuts och oönskad lukt och sedan förseglas med ett slitstarkt ytskikt som håller i två till tre år, berättar Ivana. Det är ett komplext arbetsmoment som kräver erfarenhet. Utökad städning utförs vid exempelvis smittspridningsrisk, som nu är aktuellt i och med den pågående coronapandemin.
Som yrkesutbildad lokalvårdare krävs kunskap i ämnen som städmetoder, service och kvalitet, arbetsplanering, ergonomi, redskapsteknik, kemiska produkter, hygienfaktorer, golvmaterial, miljöpåverkan med mera.
– Alla kommunens tillsvidareanställda lokalvårdare har genomgått utbildning och har yrkesbevis enligt kravspecifikationen PRYL (Projekt Yrkesbevis Lokalvårdare), berättar Ivana Egert. Det känns roligt och inspirerande att få jobba tillsammans med kompetenta och motiverade medarbetare.
Den fortsatta utvecklingen framåt kommer fokusera på metoder för utökad kvalitetssäkring och trygg arbetsmiljö.
– Vi har löpande avstämningar med verksamheterna om hur
vi kan anpassa vår service och våra insatser för att möta upp
aktuella behov, säger Ivana Egert. Det är viktigt med konkret
återkoppling på det arbete vi utför. Lokalvård är ett område
där många har åsikter - och det är viktigt att både vi och våra
verksamheter har en god samsyn kring de städinsatser som
ingår i vårt uppdrag.
– Framåt kommer vi även jobba med att vidareutveckla en
god och hälsosam arbetsmiljö, genom att kontinuerligt förbättra städmetoder och redskap, avslutar Ivana.
Artikel från kommuntidning nr 5
Det här är en artikel från Munkedals kommuntidning som delades ut till alla kommunens hushåll vecka 44. Läs tidningen i sin helhet på: www.munkedal.se/tidning
Tipsa webbredaktionen
