Förbättrade skolresultat i Munkedals kommun

Porträttbild på två leende personer inomhus

Ann-Charlotte Sernemo och Liselott Sörensen Ringi är glada över elevernas förbättrade skolresultat.

I början av 2020 påbörjades ett strategisk arbete med mål att höja skolresultaten i Munkedals kommun. Efter utvärdering av vårterminen 2021 kan nu barn- och utbildningsförvaltningen se stora resultatförbättringar i grundskolan. Bland annat kan man konstatera högre meritvärden bland eleverna och en större andel gymnasiebehöriga. Man ser även att frånvaron bland eleverna har minskat, trots pandemin.

I Munkedals kommun har elevernas resultat i grundskolan under flera år legat lågt i SKR:s (Sveriges Kommuner och Regioner) öppna jämförelser - och i december 2019 togs ett beslut av barn- och utbildningsnämnden om att godkänna en ny strategisk plan för kommande fem år med målsättning att höja skolresultaten.

- Kort beskrivet fokuserar den strategiska planen på områden som systematiskt kvalitetsarbete och analys, informations- och kommunikationsteknologi (IKT), språkstärkande arbetssätt och kompetenshöjande insatser för personal och strukturer för att tidigt upptäcka och stödja elever som behöver extra stöd och ökad närvaro, berättar Ann-Charlotte Sernemo, avdelningschef skola. Vi arbetar även fokuserat för att skolan fortsatt ska vara en trygg plats för alla, med utgångspunkt i en gemensam värdegrund.


Stora förbättringar i elevresultat och närvaro

Efter utvärdering och jämförelser mellan vårterminen 2020 och 2021 syns nu en rad förbättringar i skolresultaten. Bland annat har det genomsnittliga meritvärdet för årskurs 9 ökat från 187 till 213, att jämföra med SKR:s modellberäknade meritvärde (börvärde) för Munkedals kommun på 210. Andelen gymnasiebehöriga har ökat från 78 % till 85 %. I årskurs 6 har andelen godkända elever i svenska ökat från 73 % till 84 %.

- Vi ser stora förbättringar i skolresultaten över alla årskurser, vilket är mycket glädjande, säger Liselott Sörensen Ringi, förvaltningschef för barn- och utbildning samt kultur och fritid.


- Vi ser även att andelen elever med hög frånvaro i grundskolan minskat från 19 % till 10 % och att frånvaron i exempelvis årskurs 6 minskat från 24 % till 6 %, vilket är mycket positivt då närvaro är en grundförutsättning för lärande, fortsätter Ann-Charlotte Sernemo.

Skolorna har förstärkt uppföljningen av frånvaron på elevnivå och tagit fram nya rutiner för uppföljning av planer och åtgärder på individnivå. Rektorerna har även blivit ännu mer restriktiva i att godkänna ledighet under terminerna.

- Tack vare bättre systematik är vi nu ännu snabbare på att reagera och kontakta vårdnadshavare vid ökad frånvaro, berättar Ann-Charlotte Sernemo. Vi ser även att ombyggnation på vissa skolor har bidragit till fler grupprum och införandet av flexgrupper bidragit till positiva effekter på närvaro och resultat. Flexgrupper är en undervisningsform som vi kunnat införa tack vare extra budgettillskott 2021, där elever får individuellt stöd vid behov.

Skolorna ser även en minskning av andel elever med så kallad anpassad studiegång, där en elev kan undantas från vissa obligatoriska ämnen på grund av individuella förutsättningar.


Imponerade av skolpersonalens arbete och engagemang

Liselott Sörensen Ringi och Ann-Charlotte Sernemo menar att de förbättrade resultaten och den ökade närvaron till stor del är ett resultat av den strategiska planens alla delar och systematiska insatser. Skolpersonalens målinriktade arbete utifrån planen har ökat förutsättningarna för god undervisning och samordning ett tydligare sätt, där samverkan och kollegialt lärande har varit viktiga beståndsdelar.

- Vi är oerhört imponerade över våra elever och det engagemang och driv som vår skolpersonal visat upp i arbetet med att förbättra skolresultaten, säger Liselott Sörensen Ringi och Ann-Charlotte Sernemo. Detta trots den massiva utmaning som pandemin inneburit för skolan. Vi upplever även ett gott stöd från barn- och utbildningsnämnden.


Arbetet med förbättrade skolresultat fortsätter

Även om skolorna ser förbättrade resultat i nuläget, är arbetet utifrån den strategiska planen långt från över.

- Vi är på god väg och vi är glada över att se goda resultat så här långt, men vi har även identifierat områden som vi behöver fokusera ytterligare på, berättar Ann-Charlotte Sernemo. Bland annat har vi sett lägre resultat för årskurs 7 och 8 i vissa ämnen, vilket kan vara en effekt av pandemin. Vi ser även att svenska är ett ämne som eleverna generellt behöver bli bättre på, oavsett om de har svenska som modersmål eller inte. Utan god ordkunskap och läsförståelse riskerar kunskapsinhämtningen i andra ämnen att bli lidande. Vi fortsätter nu det långsiktiga arbetet enligt plan och givna målsättningar och vi vet av erfarenhet att genomgripande förändringar tar tid att genomföra.


Strategisk plan för förbättrade skolresultat 2020–2025

Områden i fokus:

  • Värdegrund och elevhälsa
    Exempel: närvaro, stöd, trygghet.
  • Lärmiljö och undervisningskvalitet
    Exempel: specialpedagogik, fortbildning, varierad undervisning.
  • Fritidshemmens undervisning
    Exempel: kompetenshöjning, pedagogisk planering kopplad till läroplanen.
  • Systematiskt kvalitetsarbete
    Exempel: målstyrning, analys, uppföljning.
  • Processverktyg
    • Informations- och kommunikationsteknologi (IKT)
    Exempel: digital kompetens, systemkunskap.
  • Språkstärkande arbetssätt
    Exempel: nya metoder, språkfokus i fler ämnen, bildstöd.