Marianne har upplevt nära 50 år av teknikutveckling i kommunen

Porträttbild på en personFörstora bilden

Marianne Olofsson

Marianne Olofsson arbetar idag som samordnare för digital utveckling på Munkedals kommun. Hon inledde sin yrkesbana på kommunen 1973 med ett vikariat i telefonväxeln och har under åren varit med och drivit datorisering och digitalisering i kommunen framåt inom många områden - från de första stordatorsystemen med hålremsor, till e-arkiv och chattrobotar med artificiell intelligens. I maj går Marianne i pension, efter nära 50 års tjänst på kommunen.

Marianne Olofsson, som är född och uppväxt i Munkedal, var bland de första grundskoleeleverna i kommunen som började i den då nyetablerade 9-åriga grundskolan. I åttonde klass fick hon även vara med om att flytta in i den nybyggda högstadieskolan på Kungsmark som stod klar 1968.


- Efter gymnasiestudier i Uddevalla fick jag sommarjobb som växeltelefonist på Sohlbergbolaget i Munkedal, och när hösten kom fick jag höra att man sökte personal till kommunens växel, berättar Marianne. Jag pratade med Evert Lundgren, dåvarande chef för kommunen, som dock berättade att det var hård konkurrens om tjänsten. Men det visade sig att det även fanns ett vikariat i växeln ledigt, där jag som 18-åring fick anställning i oktober 1973.

Började anställningen i gamla kommunhuset

På den tiden var kommunkontoret beläget i huset tvärs över torget, sett från entrén till nuvarande kommunhus - och förberedelserna inför den kommande kommunsammanslagningen var i full gång.


- När jag började i växeln fanns det 20 telefonanknytningar i huset. När landskommunerna Sörbygden, Svarteborg och Munkedal slogs samman till Munkedals kommun 1 januari 1974, flyttade det in fler medarbetare i huset och vi fick utöka våra lokaler, förklarar Marianne. De första arbetsåren på kommunen innebar många olika arbetsuppgifter för mig, där jag förutom arbetet i växeln även hjälpte till i tryckeriet och med administration. 1982 fick jag möjlighet att bli gruppledare för kansliavdelningen, som innefattade bland annat växel, tryckeri och diarium - vilket var både utmanande och spännande.


Den tekniska utvecklingen från 1970-talet och framåt hade dittills inneburit en teknisk resa från stenciler och elektriska skrivmaskiner med automatiskt skrivna fraser - till de första stordatorsystemen i mitten på 80-talet med hålstansade pappersremsor.

Inflyttning i nya kommunhuset innebar utökade IT-system

- Jag engagerade mig gärna i ny teknik, då jag alltid haft ett intresse för utveckling, berättar Marianne. Vi arbetade bland annat med stordatorsystem där man läste in data via pappersremsor med hål i - det var högteknologi på den tiden, men väldigt långt från dagens IT-system.


I samband med att kommunerna fick fler ansvarsområden i samhället, var det dags att planera för ett större och mer ändamålsenligt kommunhus i Munkedal.


- Under planeringen inför kommunhuset Forum var jag med och tittade på lösningar för hur huset skulle datoriseras med bland annat ett datanätverk, säger Marianne. När vi flyttade in i huset 1989 hade vi tillgång till totalt nio datorer för bland annat ekonomi, lön, ärenderegistrering, protokollföring med mera. Från 1989 blev jag även mer och mer involverad i IT-frågor och hade bland annat hand om nätövervakning som innebar en slags IT-support. Vi fick även en datakoppling till Munkedalskolan.


Receptionen i kommunhuset ForumFörstora bilden

Receptionen i det nybyggda kommunhuset vid juletid 1989.


Ekonomiavdelningen hade IT-ansvaret

- 1991 fick jag förfrågan om att jobba på ekonomiavdelningen - vilket bland annat innebar att registrera inkommande och utgående betalningar, berättar Marianne. Det var roligt att få sätta sig in i nya kunskapsområden och arbetsuppgifter. Parallellt hade ekonomiavdelningen även ansvar för IT-frågor - vilket upptog mer och mer av min arbetstid.


Fler och fler områden inom kommunen började datoriseras och 1995 anställdes en ADB-samordnare (ADB är en förkortning för automatisk databehandling), en tjänst som idag troligtvis skulle kallas IT-ansvarig.


- 1996 bildades den nationella föreningen KommITS, kommuner i IT-samverkan, där jag för Munkedals kommuns räkning varit engagerad i alla år, bland annat som kassör, berättar Marianne. Föreningen med cirka 170 medlemskommuner ger kommunerna en oberoende plattform, där vi kan ta del av det senaste inom IT-utveckling och dela erfarenheter.


I slutet av 90-talet startade kommunen även upp en hemsida för information till kommuninvånarna - och ett intranät med information till kommunens medarbetare.

Egen IT-enhet utvecklades till kommunsamverkan

- År 2000 var vi fyra medarbetare som arbetade dedikerat med IT-frågor i en IT-enhet, och vi började koppla samman fler verksamheter i kommunen via datanätverk. Fler och fler kontor blev utrustade med datorer och jag fick bistå med mycket support till användarna, då IT-mognaden ännu inte var så stor. Jag fick även ansvar för telefonisystemet och växelfunktionerna, vilket på ett sätt slöt cirkeln till arbetsplatsen där jag en gång börjat min yrkesbana.


2013 bildade kommunerna Sotenäs, Munkedal och Lysekil en samverkan som kallas SML-IT, med övergripande ansvar för IT i de tre kommunerna. I och med den nya organisationen fick Marianne en ny roll på kommunen som IT-administratör, vilket bland annat innebar att vara en länk mellan kommunens verksamheter och SML-IT i olika projekt, samt att vara ansvarig för olika system.


- De senaste åren har digitaliseringen av kommunerna gått snabbare och snabbare och vi har de senaste åren infört bland annat e-arkiv - för att ersätta de gamla pappersarkiven, e-fakturor, digitala låssystem i hemtjänsten, vår chattrobot Kommun-Kim som drivs av artificiell intelligens och mycket, mycket mer, förklarar Marianne. Det har varit en lång och spännande digital resa - och digitaliseringen kommer fortsätta vara en nyckel till framtiden inom väldigt många områden. Det ska bli spännande att följa, även om jag nu till viss del sätter mig på åskådarbänken.


Person stående på torg med byggnad i bakgrundenFörstora bilden

Marianne Olofsson på Munkedals torg, framför huset där det tidigare kommunkontoret låg.


Stort fackligt engagemang

Marianne var även med och bildade fackklubb i kommunen via SKTF (Sveriges kommunaltjänstemannaförbund) och har i stort sett varit fackligt engagerade sedan dess. Hon har haft flera olika fackliga uppdrag, bland annat ordförande i SKTF och Vision under många år.


- Jag tycker kommunen är en bra arbetsgivare på många sätt och jag tror att många kommunanställda känner en stark mening i att man arbetar med viktiga samhällsfrågor och funktioner. Att vi bidrar i utvecklingen och omsorgen för våra kommuninvånare - från unga till gamla. Det är en stor anledning till att jag stannat kvar i mitt arbete på kommunen under dessa nästan 50 år. En annan stor anledning är förstås alla fina arbetskamrater som satt guldkant på arbetsdagarna.


Kommer fortsätta engagera sig i olika uppdrag

I maj går Marianne i pension efter nära 50 år i kommunens tjänst, men hon kommer fortfarande att engagera sig i olika frågor.


- Visst ska det bli skönt att få ägna mer tid med barn och barnbarn och att kanske kunna få resa mer tillsammans med mina väninnor, säger Marianne. Men jag har redan tackat ja till ett nytt föreningsuppdrag och jag siktar även på att kunna bistå som röstmottagare under kommande val i kommunen. Det blir det 14:de kommunvalet sedan jag började 1973.