Matsvinn är mat som kastas men som hade kunnat ätas om den tagits hand om på ett annat sätt.

– Att slänga mat är ett slöseri med naturresurser, en onödig miljöpåverkan och bortkastade pengar, säger Johanna Bothén, måltidsutvecklare i Munkedals kommun.

I arbetet med att minska matsvinnet har förskolepedagoger på några av kommunens förskolor frågat barnen hur matsvinnet kan minskas. Förslagen har skrivits ner och blivit till tavlor som hänger vid serveringen som en påminnelse. Barnen har också tittat på diagram och kopplat svinnmätningen till lärande om matematik.

Förskolebarnens tips om hur vi kan minska matsvinnet tillsammans:

• Ta lagom mycket mat
• Eller ta pyttelitet mat och man är osäker och sedan hämta mer om man vill
• Man frågar om man vill smaka lite först och om man tycker den är god så tar man mer och då äter man allt, men om man inte gillar maten så behöver man inte ta mer
• Äta upp maten istället för att kasta
• Spara maten och äta när man är hungrig
• Ge överbliven mat till maskarna
• Det är bäst att äta mat så man inte blir trött och hungrig

Johanna Bothén tipsar om att även bufféen går att provsmaka med hjälp av smakskedar som finns vid serveringen och lägger till:

– Att måltidsmiljön är trivsam och att det finns tillräckligt med tid att äta är också viktiga förutsättningar för att maten ska hamna i magen istället för sophinken. Här har pedagoger och omsorgspersonal en viktig och stöttande roll.

I matsalarna visar måltidspersonalen matgästerna hur stort matsvinnet är.

– Matgästernas involvering är viktig när det gäller att förebygga matsvinn och i flera matsalar illustreras maten som slängts i hela mattallrikar för att åskådliggöra siffrorna på ett konkret sätt, berättar Johanna Bothén.

Bilden nedan visar ett exempel på hur matsvinnet kan visas på ett enkelt sätt:

För kökens del handlar det om att ha god kontroll på inköp och förvaring, men också att ta vara på hela råvaran vid tillagningen samt att ta vara på rester. Utöver de fasta maträtterna på menyn har köken alltid möjlighet att servera en så kallad flexirätt av råvaror eller matrester som behöver omsättas.

Flexirätten är extra svinnsmart, och serveras som komplement till de övriga rätterna så länge lagret räcker. Det kan vara en gratäng av gårdagens pasta, ett bröd bakat på överbliven havregrynsgröt, en potatissallad till salladsbuffén eller en köttfärssoppa som baserats på rester av köttfärssås.

Bildspel med exempel på flexirätter:

• Pizza med ajvar, böncréme och sparris
• Brödsnittar med örtsmör av ätbara blommor som höll på att vissna
• Pesto av broccolistjälkar
• Pizzabullar med ingredienser med kort datum
• Fiskbiffar på kokt fisk som blivit över
• Biffar på grönsaker som blivit över från salladsbuffén
• Bröd på överblivet potatismos
• Tunnbröd som fått förlängd hållbarhet genom att det torrstekts till ett knäckebröd.

Ett visst matsvinn är dock oundvikligt i en måltidsverksamhet. I köket på Kungsmarksskolan finns därför en komposteringsmaskin. Komposteringsmaskinen omvandlar matavfall till naturligt gödningsmedel som i sin tur används som gödsel i odlingarna på Utvecklingscentrum Munkedal i Dingle.