Föreningen Vård- och omsorgscollege håller i utbildningen och har sedan 2009 utbildat drygt 2000 personer till språkombud på arbetsplatser runt om i Sverige – nu har de första språkombuden utbildats i Munkedals kommun.

– Att arbeta för språkutveckling på arbetsplatsen leder till att språket stärks hos individer men också i en hel arbetsgrupp, säger Lisa Mantelli Jonsson, enhetschef inom vård och omsorg i Munkedals kommun.

Hon berättar vidare att forskning visar att förutsättningarna för språkutveckling är bäst i den miljö där språket ska användas. Yrkesspråket utvecklas med andra ord bäst på jobbet.

I uppdraget som språkombud ingår:

• Att ha ett särskilt ansvar för frågor om språkutveckling på arbetsplatsen
• Att stötta kollegor i frågor som gäller språkutveckling, till exempel vid dokumentation, telefonsamtal med mera
• Att tillsammans med chefen arbeta för att göra hela arbetsplatsen språkutvecklande
• Att använda olika verktyg för att säkerställa att informationen uppfattas av alla medarbetare

Rent konkret kan språkombudets uppgift att ge språkstöd innebära flera olika saker, exempelvis:

• Bidra till att skapa öppenhet kring språkfrågor.
• Höja medvetenheten om hur språket på arbetsplatsen används.
• Vara ett stöd för chefen i det språkutvecklande arbetet.
• Uppmuntra alla till delaktighet både i fikarummet och på personalmöten.
• Förklara rutiner för vikarier, praktikanter och nyanställda.
• Hjälpa till att lösa språkliga missförstånd.
• Göra lathundar för olika slags samtal och texter.
• Presentera digitala hjälpmedel som kan utveckla språket.
• Sitta bredvid någon som skriver, men inte skriva åt personen.
• Vara med som stöd vid telefonsamtal.

– Det handlar även om att få de anställda att känna sig mer välkomnade, säger Henrik Alenklint, enhetschef för LSS gruppboende och med i styrgruppen för utbildningssatsningen.

Från Munkedals kommun deltog fyra anställda. Viktoria Johansson, Pernilla Hansson, Ulla Hansson och Micke Åberg som alla ser fram emot sin nya arbetsuppgifter.

– Det är en viktig roll, säger Pernilla Hansson som arbetar inom hemtjänsten i Svarteborg. Utbildningen har öppnat upp för hur jag ser på hur jag använder mitt eget språk.

Viktoria Johansson, som också arbetar inom hemtjänsten i Svarteborg, berättar att det var hennes språkintresse som gjorde att hon gick utbildningen.

– Det ska bli roligt att hjälpa till, säger hon.

Ulla Hansson och Micke Åberg arbetar inom stöd, med LSS respektive daglig verksamhet. Micke Åberg berättar att de redan börjat arbeta med konceptet ute på arbetsplatsen.

– I januari kommer vi att presentera en handlingsplan till våra medarbetare inom omsorg. Handlingsplanen är som en checklista för att lättare nå våra uppsatta mål. Området språkutveckling kommer även att vara en återkommande punkt på arbetsplatsträffar, berättar Lisa Mantelli Jonsson.

I Vård- och omsorgscolleges utvärdering av utbildningen syns två effekter på samhällsnivå: kompetensförsörjningen inom bristyrken kan underlättas och integrationen av personer med svenska som andraspråk stärks.

För nyanlända på en arbetsplats med språkstöd blir det lättare att få en mer jämlik karriärutveckling, att klara alla sina arbetsuppgifter självständigt, att förstå anställningsvillkor, policyer, riktlinjer, lagar och andra texter som styr verksamheten. Nyanlända blir även på detta sätt integrerade i arbetslivet och samhället i stort.

Språkombudsutbildaren Åsa Springer från Komvux Tanum har hållit i utbildningen tillsammans med Eva Schub. De är båda lärare i svenska som andra språk.

– Det är en genial idé att man fortsätter arbeta med språket på arbetsplatsen. När eleverna är klara på SFI och efterföljande kurser i svenska förväntas de hålla samma nivå som personer med svenska som första språk, men språkinlärning fungerar inte så. Formell utbildning är nödvändig men inte tillräcklig. Majoritetsspråkstalaren behöver erbjuda andraspråkstalaren en stöttande språkmiljö och rikliga möjligheter att använda sitt språk i olika sammanhang- språk utvecklas tillsammans med andra, säger Åsa Springer.

Framåt kommer Munkedals kommun även att ha en egen språkombudsutbildare.

Sedan Vård- och Omsorgscollege startade med utbildningar i Sverige har språkombudens roll på arbetsplatser utvärderats av forskare, och frågan om huruvida satsningar på språkombud är ekonomiskt försvarbara har utvärderats av Nyckeltalsinstitutet. Utvärderingarna visar att det språkutvecklande arbetssättet kan ha flera positiva effekter:

• Underlättar rekrytering och kompetensförsörjning.
• Ger arbetsgivare bättre förutsättningar att göra plats för praktik, handledda anställningar och andra insatser.
• Stärker den psykosociala arbetsmiljön, kvaliteten och säkerheten.
• Sparar tid och kostnader genom bättre resursutnyttjande.
• Kompletterar och förstärker kompetensutveckling som till exempel kurser i svenska, handledarrollen, mentorskap och andra stödfunktioner.
• Förstärker och utvecklar andra strategier och annat policyarbete.
• Ger en snabbare språkutveckling med hjälp av språkstöd.
• Arbetssättet stärker även demokrati, integration och inkludering.