I "skolverkets allmänna råd 2009" behandlas bestämmelser i Skollagen och Diskrimineringslagen vad gäller att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lagarna ställer krav på att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Om trakasserier eller andra kränkningar äger rum i eller i samband med verksamheten är huvudmannen skyldig att utreda och åtgärda det inträffade.

Lagen gäller förbud mot diskriminering på grund av

kön
könsöverskridande identitet eller uttryck
etnisk tillhörighet
religion eller trosuppfattning
sexuell läggning
ålder
funktionshinder samt att förebygga och förhindra trakasserier

Utöver dessa diskrimineringsgrunder omfattas lagen av annan kränkande behandling såsom mobbning. Förbudet gäller uppträdanden elev - elev, elev - personal,
personal - elev, personal - personal, personal — vårdnadshavare
Den nya diskrimineringslagen har blivit tydligare än den tidigare och gäller alla former av kränkande behandling. Lagen omfattar förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, förskoleklassen, grund- och gymnasieskolan, särskolan, specialskolan,
sameskolan samt kommunernas vuxenutbildning.

Förbudet för skolpersonal att utsätta elever för kränkningar gäller naturligtvis inte tillrättavisning som är befogad för att upprätthålla ordning och god miljö, även om eleven kan uppleva tillrättavisningen som kränkande.

Som grund för likabehandlingsplanen ligger följande lagar och styrdokument; FN´s barnkonvention, Läroplan för obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94, Skollagen, Lagen om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling. Allmänna råden från Skolverket, Arbetsmiljölagen,
Socialtjänstlagen samt Brottsbalken.

Skolan måste agera

Skolan har en skyldighet att agera så snart någon ur personalen får kännedom om att en elev känner sig kränkt. Skolan skall utreda vad som har hänt och vidta
åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar.
Definitioner
På Bruksskolan kännetecknas de olika definitionerna av alla i
verksamheterna dvs. elev - elev, elev - personal, personal - elev,
personal - personal, personal - vårdnadshavare.

Direkt diskriminering

Ingen i verksamheten får missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunder som lagen omfattar, dvs.
kön
könsöverskridande identitet eller uttryck
etnisk tillhörighet
religion eller trosuppfattning
sexuell läggning
funktionshinder
ålder

Indirekt diskriminering

Ingen i verksamheterna får missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Instruktioner att diskriminera. Ledningen för en verksamhet får inte ge order eller instruera om att någon ska
diskrimineras.

Trakasserier

Ingen i verksamheterna får bete sig på ett kränkande sätt gentemot en elev.
Trakasserier blir det om kränkningarna har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna.

Kränkningarna kan t.ex. vara;
Fysiska, t ex bli utsatt för knuffar och slag Verbala, t ex bli hotad, bli kallad hora, bög Psykosociala, bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning, nedsättande tilltal,
förlöjligande genom tillexempel texter och bilder, t ex lappar, fotografier, sms, mms, msn och meddelanden på olika webbcommunities.

Annan kränkande behandling, mobbning

Mobbning är, när en eller flera individer, elev - elev, elev - personal, personal - elev, personal - personal, personal - förälder flera gånger och över en tid och med avsikt blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera individer. Det är individen som avgör om beteendet eller handlingen är oönskat eller kränkande. Handlingarna kan vara av både fysisk och psykisk karaktär. Vid mobbning är samma person alltid i underläge.
Det bör påpekas att konflikter mellan elev - elev, elev - personal, personal - elev, personal - personal, personal - förälder, inte behöver vara mobbning.

"Låtsasbråk" och "skämtkränkningar"

Många gånger händer det att elever på låtsas och skoj brottas, slåss och knuffas. Det kan vara väldigt svårt för utomstående att se om denna "lek" är ömsesidig för personerna. Det är svårt för de inblandade personerna att veta var gränsen går.

Elever har svårt att avgöra när "leken" går över styr och det blir allvar och någon blir kränkt eller skadad. Det kan hända att elever kommenterar varandra för sina kläder, utseende,
uttalanden eller handlingar. Det är mycket svårt att avgöra var gränsen går för varje individ och det blir allvar och någon blir kränkt, ledsen och förnedrad.

Ibland används detta som en ursäkt för kränkande behandling med motiveringen
t. ex "Jag bara skojade". Det är individen som avgör om beteendet eller handlingen är oönskat eller kränkande.
Detta gäller elever och personal i alla verksamheter. På Bruksskolan arbetar all
personal och elever för en hälsofrämjande skolutveckling. I denna ligger också att stävja och ta totalt avstånd från kränkande behandling och mobbning på skolan.

Jämställdhet

Ett tillstånd som kan anses råda när kvinnor och män har samma möjligheter,
rättigheter och skyldigheter eller först när kvinnor och män har samma ställning och inflytande. (Nationalencyklopedin)

Syfte och mål

Syftet med likabehandlingsplanen

Planen skall fungera som ett stöd för personalen och rektor när elever, personal och vårdnadshavare blir utsatta för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling och mobbning. Planen skall även kunna fungera som vägledning i det främjande och förebyggande arbetet.

Målen med likabehandlingsplanen

Att skapa ett öppet och positivt klimat som ger en trygg och lustfylld miljö.
Elever, personal och vårdnadshavare skall mötas med respekt och alla individer skall utgå ifrån ett demokratiskt förhållningssätt.
Verksamheterna skall sträva i sitt arbete efter att vara helt fria från diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling och mobbning . All kränkande behandling och mobbning skall upptäckas och åtgärdas.

Likabehandlingsplanens uppbyggnad

Likabehandlingsplanen är uppdelad i 8 delar.
1. Främjande/Förebyggande åtgärder
2. Kartläggning
3. Aktuell kartläggning och åtgärder 4. Arbetsgång vid konfliktlösning
5. Uppföljning
6. Lagar och styrdokument
7. Litteratur
8. Bilagor

1. Främjande/förebyggande åtgärder

Syftet med det främjande arbetet är att stärka respekten för allas lika värde,
utveckla känslan för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor även utanför den närmaste gruppen. Arbetet skall vara en naturlig del i det vardagliga arbetet. Reflektion, värderingsövningar och samtal om rättvisa, jämställdhet och mänskliga rättigheter baserade på kunskap skall föras med såväl elever som vårdnadshavare.

Personalen

Rektor informerar all personal om likabehandlingsplanen och dess innehåll.
All personal är ansvarig och har ett aktivt och medvetet förhållningssätt för att upprätthålla det goda klimatet. Här krävs att likabehandlingsplanen alltid hålls
aktuell.
All personal som är ute och har elevtillsyn på skolan använder likadana gula jackor för att eleverna lätt skall kunna se personalen.
En personalgrupp arbetar för en barnvänligare skolgård.
Klassläraren förankrar skolans trivsel- och ordningsregler på skolan.
Klassläraren tydliggör skolans likabehandlingsplan för eleverna.
Personalen informerar om Bruksskolans likabehandlingsplan samt trivsel- och ordningsregler på klassmötet.
Personalen ges möjligheter till utbildning, bl.a. i konflikthantering,
samtalsmetodik

Barnen/eleverna

Alla elever har ett ansvar att följa trivsel- och ordningsregler.
Alla elever arbetar på olika sätt i sina grupper/klasser med kompissamtal, gruppuppgifter, ringmöten, föreläsningar etc.

Kamratstödjargruppen

Kamratstödjargruppen består av en flicka och en pojke från varje årskurs fr.o.m år 1 t.o.m år 5. Kamratstödjargruppen har möte en gång i månaden med två eller tre representanter från personalen.
Kamratstödjargruppen arbetar med aktuella livskunskapsfrågor, som mynnar ut i övningsuppgifter till klasserna.
Kamratstödjarledarna träffas kontinuerligt och diskuterar vad som är aktuellt att arbeta med.

Elevrådet

Elevrådet består av två elevrepresentanter från varje klass fr.o.m. år 2 t.o.m. år 5.
Elevrådet träffas en gång i månaden med en representant från personalen.
Elevrådet är delaktigt i utformningen av regler på skolan.
Elevrådet arrangerar fotbolls-, innebandy- och basketturneringar på skolan.

Tvärgruppsaktiviteter/Spåraktiviteter

Ibland träffas alla elever i respektive spår för att ha sångsamling.
Ibland har respektive spår ett gemensamt tema där det sker tvärgruppsarbete.
"Elevens val". I detta val får eleven aktivt bestämma ämne/aktiviteter från ett utbud, som eleven vill arbeta med. Här får eleven arbeta tillsammans med elever från andra klasser på skolan fr.o.m. år 3 t.o.m. år 5.

Klassråd

Varje klass har klassråd en gång per vecka.
På klassrådet diskuterar man hur klimatet är på skolan / i klasserna, hur eleverna mår, att alla har en kompis o s v. Dagordningen kan variera från klass till klass. Några bestämda frågor tas varje gång upp i alla klasser.
På klassrådet tar man upp frågor som elevrepresentanterna tar med sig till Elevrådet och Kamratstödjargruppen.
På klassrådet gör man egna regler för vad som gäller i klassrummet.

Elevskyddsombud

Det finns 6 elevrepresentanter på skolan som utbildas för detta ändamål.
Dessa har ett samarbete med personalens två skyddsombud, Lärarförbunden och Kommunal och med rektor samt vaktmästare.
Ombuden värnar om den psykiska och fysiska miljön på skolan.

Samverkansrådet/Hälsofrämjande skola gruppen

Samverkansrådet/Hälsofrämjande skola gruppen är sammansatt av personal, rektor samt representanter för vårdnadshavare från varje klass, förskoleklass -
femman. Detta råd har samverkansmöte en gång per termin och vid behov två gånger per termin enligt önskemål från representanterna i Samverkansrådet/Hälsofrämjande skola.

Information till elever och vårdnadshavare med medverkande utifrån

Det kommer föreläsare till kommunen för att prata med elever och
vårdnadshavare om kränkande behandling, mobbning, kamratskap, relationer, kost, friskvård etc. Personal och vårdnadshavare inbjuds till dessa föreläsningar.

2. Kartläggning

Personal och elever

Personal och elever undersöker var i utemiljön eller i lokalerna kränkande behandling och mobbning förekommer samt vilka som är inblandade. Personalen är alltid ansvarig för att ta elevernas misstankar eller påståenden på största allvar.
Personalen skall påbörja en utredning och vidta åtgärder för att förhindra fortsatt kränkning. På Kamratstödjargruppens möte en gång i månaden tas det upp om kränkande
behandling och mobbning förekommer samt vilka som är inblandade. Varje klass har klassråd där problem tas upp och förslag till åtgärder på
problemet. Uppföljning/utvärdering sker påföljande klassråd. Elevrådet har en punkt på varje möte där problem tas upp och förslag på/till åtgärder diskuteras. Uppföljning/utvärdering sker påföljande elevrådsmöte. På utvecklingssamtalet diskuteras elevens trivsel m.m., och varje läsår svarar eleverna på enklare kommunövergripande enkäter, som ger en uppfattning om hur de upplever klimatet på skolan.
En trivselenkät ges ut på skola och fritids en gång om året.

Personalen

All personal samarbetar mellan avdelningarna/spåren och stämmer av kontinuerligt hur elever mår/trivs. Rektor stämmer av elevernas psykosociala miljö tillsammans med personalen. Varje spår på skolan har också elevhälsomöte med rektor. Skolsköterskan finns med två gånger per termin. Vid behov finns talpedagog, psykolog och kurator med eller Individ och familjeomsorgen enl. Västbus. Varje personal har medarbetarsamtal med rektor. Skulle kränkande behandling och mobbning förekomma mellan personal - elev, personal - personal tas detta upp med berörda personer av rektor.

Vårdnadshavare

Genom en öppen kontakt med vårdnadshavarna kan problem upptäckas på ett tidigt stadium. På Samverkansrådet/Hälsofrämjande skola gruppens möte finns det en punkt på dagordningen där frågan om klimatet på skolan tas upp i en allmän diskussion. Enskilda ärenden diskuteras inte här.

3. Aktuell kartläggning och åtgärder

Kartläggning

Kartläggning har gjorts i form av elevenkäter fr.o.m. skolår 1 t.o.m år 5 samt i fritidsverksamheten och sociogram i förskoleklasserna.
På klassråden diskuteras den sociala miljön i skolan. Alla klasser har
schemalagda klassråd varje vecka och på dessa tas alltid trivselfrågorna upp.
Elevrådet har möte en gång i månaden där den sociala miljön diskuteras.
Kamratstödjargruppen har möte en gång i månaden där den sociala miljön
diskuteras. Eleverna i Kamratstödjargruppen får kontinuerlig utbildning i social
kompetens.

Resultat

Av kartläggningen framgick, att yngre elever var rädda för äldre elever.
I enkäterna framgick det, att en personal har ett negativt bemötande.
I enkäterna framgick det, att en elev har en otrevlig attityd. Rektor och klassföreståndare har samtal med berörd elev.

Åtgärder

Av kartläggningarna framgick att några elever behöver få extra träning och stöttning i social kompetens. Socialt åtgärdsprogram upprättas. Klassläraren/fritidspersonal informeras och har samtal med berörda elever. Vårdnadshavare informeras.
På lektionstid tränas social kompetens. Vid behov kopplas rektor in. Rektor samtalar med berörd personal.
Vi ska vara extra observanta på språkbruket, framför allt i friare aktiviteter ex på fotbollsplanen.
K3 upprättas vid behov.

4. Arbetsgång vid konfliktlösning

Handlingsplanen är uppdelad i fyra delar,
A, B, C och D
A Då en elev utsätts för kränkande behandling eller mobbning av en annan elev skall klassläraren/arbetslaget i första hand försöka att lösa problemet genom samtal med den/de inblandade. Samtalet, vilket eleven inte på förhand känner till, ska föras med en elev åt gången. För att eleven skall förstå allvaret i att ha kränkt/mobbat en annan människa skall det inte råda någon "kompisstämning" i rummet. Sättet att arbeta är beroende av elevens ålder. Skulle personal vara inblandad kopplas rektor in. Rektor sköter ärendet.
Följande modell skall användas inom skolan:

1.Personalen säger: "Vi vet vad du har gjort." Tala om vad ni vet. Det är viktigt att vara rak och tydlig, samt att ge klara och enkla budskap. 2. Tala om att skolan inte accepterar kränkande behandling och mobbning. Dock utan att skälla eller att gå till personligt angrepp mot mobbaren. Mobbaren får inte bli kränkt utan måste förstå att det är handlingen som är fel. 3. Tala om vad skolan tänker göra. 4. Fråga eleven vad hon/han tänker göra. Anteckna vad eleven säger. Dokumentera enligt blanketten. Se bilaga! 5. Personalen säger: "Vi har ögonen på dig." Tala om för eleven att personalen
kommer att vara vaksam och se efter att löftena efterlevs. 6. Kontakta hemmet. Vårdnadshavarna skall alltid informeras och användas som en resurs. Tala om vad eleven har gjort, men också vad den har lovat. Säg till att vi
tillsammans kommer att göra allt för att det skall bli bra, men att eleven kommer att behöva mycket stöd hemifrån. 7. Återkoppla till den utsatta eleven och föräldrarna. Berätta vad skolan har gjort så att eleven och vårdnadshavarna känner att de får stöd. Stödsamtal sker
kontinuerligt efter individens behov. 8. Uppföljning. Det kan krävas flera samtal med de inblandade för att se hur
situationen är, hur löftena efterlevs etc. Informera vårdnadshavarna. 9. Dokumentera. Skriv ned allt, datum, samtal etc. Lägg en kopia i elevens mapp angående ärendet.
Under hela ärendet förs det kontinuerliga återkopplingar till den elev och föräldrar som har blivit utsatt för kränkande behandling och mobbning.
Rektor informeras.

B Går inte problemen att lösa för klassläraren/arbetslaget kopplas teamet på skolan in. Teamet tar nu över ärendet. Teamet består av Kamratstödjargruppen - vuxengruppen och den som rektor utser skall arbeta mer med ärendet. Eventuellt kan kommunens resursteam kopplas in.

C Rektor kontaktar socialförvaltningen. Där diskuterar man vilka åtgärder som kan bli aktuella som nästa steg.

D Ev. sker polisanmälan

5. Uppföljning

Uppföljning skall ske kontinuerligt och dokumenteras. Varje ärende är unikt och där bestäms i vilken omfattning
uppföljningssamtalen skall ske.
Handläggaren i respektive ärende gör en tidsplan tillsammans med berörda. Med utsatt elev och vårdnadshavare sker en uppföljning kontinuerligt för att få en bekräftelse på att arbetet fortgår och hur arbetet utvecklas. Med berörd personal. Berörda informeras om nya åtgärder efter
uppföljningssamtal. Efter varje uppföljningssamtal skall rektor ha en kopia på dokumentationen.

6. Lagar och styrdokument

Här nedan följer utdrag ur lagar och styrdokument som är relevanta för
verksamheternas uppdrag och som har legat till grund för handlingsplanen.

Barnkonvention

"Konventionen bygger på perspektivet att barnets bästa alltid skall komma i främsta rummet. Barnet skall, enligt artikel 36, skyddas mot alla former av utnyttjande som kan skada i något avseende. I artikel 19 klargörs att staten har skyldighet att
skydda barn mot alla former av fysiska, psykiska och sexuella övergrepp och andra former av skada och vanvård som kan förekomma." (Utdrag ur FN:s Barnkonvention, text från Allmänna råden)

Läroplanen Lpo 94

(Läroplan, Lpo 94, för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet, Utbildningsdepartementet)
Grundläggande värden "Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (1985:1100) slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med
grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår
gemensamma miljö (1 kap. 2 §). Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på.
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla.

I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och
västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla,
generositet, tolerans och ansvarstagande.
Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell.

Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.
Förståelse och medmänsklighet Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt
bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.
Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet, som är viktig att utveckla,
tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett
ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där."

Saklighet och allsidighet

"Alla som verkar i skolan skall hävda de grundläggande värden som anges i
skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem."

Skollagen

14a kap. Åtgärder mot kränkande behandling: 6§ Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet
bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever.
7§ Huvudmannen ska se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.
8§ Huvudmannen ska se till att varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som
avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

Skolverkets Allmänna råd 2009

sid 10 Främjande arbete
syftar till att förstärka respekten för allas lika värde
omfattar alla diskrimineringsgrunderna
riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning
är en naturlig del i det vardagliga arbetet
Förebyggande arbete
syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifierats som riskfaktorer

Ordningsregler för en trygg och lärande skolmiljö, 2006

Skriften finns på Skolverkets hemsida. www.skolverket.se

Arbetsmiljölagen

"Från år 7 och uppåt har eleverna dessutom rätt att välja egna elevskyddsombud med uppgift att delta i skolans arbetsmiljöarbete (SKOLFS 2004:13). Särskilda
allmänna råd och föreskrifter om kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17) finns kopplade till arbetsmiljölagen. Dessa gäller även skolan som
arbetsplats och därmed både personal och elever." (Utdrag ur Arbetsmiljölagen, text från Allmänna råden)

Diskrimineringslagen 2009

Diskrimineringsgrunderna
kön
könsöverskridande identitet eller uttryck
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionshinder
sexuell läggning
ålder

Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling

(AFS 1993:17): Arbetsgivaren skall planera och organisera arbetet så att kränkande särbehandling så långt som möjligt förebyggs. Arbetsgivaren skall klargöra att kränkande särbehandling inte kan accepteras i
verksamheten. Obs! Denna föreskrift gäller i skolan likaväl som på andra
arbetsplatser. Eleverna är dessutom jämställda med andra arbetstagare enligt
arbetsmiljölagen. "Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap." (Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling, AFS2001:1)

Socialtjänstlagen

"Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldiga att göra anmälan till
socialtjänsten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). Enligt denna
bestämmelse är både skolmyndigheten och alla anställda hos myndigheten, dvs. personal i förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och skola, skyldiga att "genast
anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd". (Utdrag ur Socialtjänstlagen, text från Allmänna råden)

Brottsbalken

"Strafflagarna i brottsbalken gäller även skolan. Det finns dock ingen laglig
skyldighet att göra en polisanmälan. I Brottsbalken finns inte kränkande behandling eller mobbning som särskilda begrepp eller brottsrubricering. Men mobbning och även andra kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken,
till exempel;

Misshandel Olaga hot Olaga tvång Ofredande Trakasserier Förtal/Förolämpning Sexuellt ofredande Hets mot folkgrupp" (Utdrag ur Brottsbalken, text från Allmänna råden)

Sidansvar: Louise Olsson

Innehållsförteckning

Likabehandlingsplan
Inledning och uppdrag
Syfte och mål
Likabehandlingsplanens uppbyggnad
1. Främjande/förebyggande åtgärder
2. Kartläggning
3. Aktuell kartläggning och åtgärder
4. Arbetsgång vid konfliktlösning
5. Uppföljning
6. Lagar och styrdokument

länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Telefon 0524-180 00 | Fax 0524-181 10 | E-post munkedal.kommun@munkedal.se | Organisationsnr 21 20 00-1330

Kommunkontorets öppettider 08.00-16.30, lunchstängt 12.00-13.00 | Sidan uppdaterad 2011-09-19 | Om webbplatsen