Hur går det till att fatta beslut?

Vem fattar de kommunala besluten?

Kommunernas verksamhet är omfattande och spänner över många områden, exempelvis vägar, vatten och avlopp, skola, stöd och hjälp till unga, omsorg av äldre med mera.

Varje år tas ett stort antal beslut i frågor som rör planering och framåtriktade åtgärder. Detta kan till exempel vara markanvändning eller vad pengarna från skatten ska användas till (budget). Den här typen av övergripande frågor beslutas av förtroendevalda politiker i en så kallad politisk församling, till exempel kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, andra nämnder och utskott.

Det fattas också dagliga beslut i verksamhetsfrågor, som inköp, förskoleplats med mera. Det här får oftast tjänstemän besluta om genom så kallat delegationsbeslut. Även frågor av myndighetskaraktär, till exempel försörjningsstöd, brukar av praktiska skäl delegeras till tjänstemän att besluta om.

Beslutsprocessen

Ett ärende startas oftast på initiativ av en myndighet, förtroendevald politiker, tjänsteman, privatperson eller av någon som representerar ett företag. Ett ärende kan till exempel vara en ansökan om förskoleplats eller en anmälan om att någon har hällt ut miljöfarligt avfall i naturen.

Ärendet registreras i diariet, en databas över alla ärenden, vilket innebär att det får ett unikt nummer/identifikation. Alla handlingar som hör till det unika ärendet kopplas ihop via den unika identifikationen. Registreringen gör att det går att hålla ordning på alla handlingar och att varje ärende kan byggas upp med rätt beslutsunderlag. Det här gör också att medias och allmänhetens insyn och rätt att ta del av handlingar kan garanteras.

I nästa steg tilldelas en tjänsteman ärendet för att antingen ta ett eget beslut enligt delegation, eller ta fram mer information och ge ett förslag på beslut (tjänsteyttrande) innan politiker i en politisk församling tar beslut. De politiska församlingarna sammanträder i regel en gång per månad, med undantag för juli månad.

När en politisk församling tar ett beslut skrivs ett protokoll där varje ärende beskrivs och vad de har beslutat. Av protokollet framgår också vilka som varit med och beslutat samt om de har fått göra omröstningar om det varit oenighet. När protokollet är färdigskrivet justeras (godkänns) det av mötets ordföranden och ledamot som valts till justerare. Efter justeringen sätts ett tillkännagivande/meddelande upp på kommunens digitala officiella anslagstavla att protokollet är justerat. Besluten expedieras (skickas) till dem som berörs av besluten.

Kommunala protokoll kan du även läsa här på vår webbplats

Besvär

Kommunala beslut kan överklagas, antingen genom laglighetsprövning eller förvaltningsbesvär.

Laglighetsprövning

Laglighetsprövning innebär att jurister på förvaltningsrätten granskar beslutet och ser ifall det fattade beslutet bryter mot någon lag eller annan bestämmelse. En sådan prövning kan
begäras av vilken kommunmedlem som helst och ska skriftligen lämnas in till förvaltningsrätten senast tre veckor från den dag beslutet anslagits på kommunens digitala officiella anslagstavla.

Förvaltningsbesvär

Förvaltningsbesvär innebär att den person, och endast den som beslutet angår kan lämna in ett besvär/överklagan av kommunens beslut som gått honom eller henne emot. Besväret ska ställas till den instans/myndighet som ska pröva besväret, ofta förvaltningsrätten eller länsstyrelsen och lämnas in till den myndighet inom kommunen som har fattat beslutet. Kommen vidarebefordrar överklagandet till prövningsinstansen om det har inkommit inom tre veckor från det att den berörda personen fått ta del av beslutet. Besvär som kommit in för sent tas inte upp för prövning.