Ingemar Andersson

Så berättar legenden

Han gjorde stor skada i trakterna runt omkring genom att ta både djur och människor till föda. Denna skaffade han sig på enkelt sätt. Han lade huvudet uppe på land och öppnade gapet, så kom både kor och får springande dit och försvann i drakens svalg. Han drog dem till sig med sin blick.

Vid ett tillfälle fick en karl sen en kviga stå och titta ner åt fjorden, där ormen skymtade. Hon satte benen i marken och stretade emot, men drogs ändå oemotståndligt mot stranden. Men karlen satte sin höga stormhatt framför kvigans huvud, så att hon inte kunde se draken, och det hjälpte, kvigan blev räddad.

Tre livdömda slavar skulle ta död på sjöormen. De seglade över ormen med träflottar, undertill försedda med skarpa liar, och det skar på det sättet av honom på tre ställen. Blodet flöt så ymnigt, att vattnet i Gullmaren var rött tre år därefter, men därmed var sjöormen bragt ur världen.