Slaget vid Kvistrum - Tyttebärskriget/Teaterkriget
År 1788 var Sverige i krig med Ryssland och tvingade därmed också det allierade Danmark/Norge tågade norska trupper under ledning av prins Karl av Hessen den 24 - 25 september 1788 ned genom Bohuslän mot Göteborg. Med under fälttåget följde även den danske kronprinsen Fredrik (sedermera Fredrik VI). De fåtaliga svenska försvararna retirerade söderut och besegrades slutligen vid Kvistrum. Kriget fick därefter en fredlig lösning genom politiska påtryckningar från Storbritannien och Preussen. De sista norska trupperna lämnade Bohuslän den 12 november och Danmark förklarade sig neutralt den 9 juli 1789.
Benämningen "Teaterkriget" kommer sig av att kriget fick mer av teatraliska inslag än strider i egentlig bemärkelse. I Norge är kriget känt som Tyttebærkrigen (Lingonkriget på svenska) med anledning av att de norska trupperna tvingades dryga ut kosten med lingon.
Under och efter fälttåget avled ca 1500 man ur den dansk-norska armén till följd av sjukdom.
Slaget vid Kvistrum den 29 september 1788
När Karl av Hessens trupper anlände till Kvistrum hade den svenska försvarsstyrkan förskansat sig i passet söder om Kvistrums bro. De senare räknade vid denna tid ca 800 man och 10 kanoner. Befälhavare på platsen var översten vid Bohusläns dragoner Jan Werner Tranefelt. Slaget vid Kvistrum kom att stå den 29 september. Striderna inleddes runt kl 17.30 med att danskt artilleri öppnade eld från andra sidan Kvistrumsälven. Tidigare under dagen hade också 1000 man under generalmajor Mansbach gått över älven och dessa angrep inom kort Tranefelts trupp i ryggen. Striden avgjordes därefter när norska dragoner red fram för att storma den svenska fronten. Under de ca 45 minuter som slaget pågick stupade 5 man på vardera sidan. Antalet sårade räknades på den svenska sidan till 61 man och på den norska till 16 man. Samtliga stupade verkar ha gravlagts på platsen.
Sidansvar: Jan-Olof Karlsson