Genom förbättrade flottningsmöjligheter på 1670-talet ökade skogens värde ytterligare. Den intensiva sågbruksindustrin från 1600-talet och framåt gav också en del inkomster i form av flottningspengar och körlöner. Under sågbrukens glansperiod från 1800-talet var körslor av plank och brädor från Torps och Brålands sågar till lastageplatserna vid Åtorp en lönande binäring för en del av bönderna i Foss socken.

Aldrig hade skogen i Bohuslän förötts i snabbare takt än under 1800-talets första hälft. Kynnefjäll, som lär ha varit kalhugget redan vid 1700-talet slut, beskrivs av Holmberg på 1840-talet som fortfarande lika ödsligt och kallt... "och visar på sin milsbreda rygg anblicken af den hemskaste öken". Redan 1855 inleddes återplantering av skog. Hushållningssällskapet bedrev det skogsvårdande pionjärarbetet.

Sidansvar: JanOlof Karlsson
Uppdaterad: 2008-12-03

Litteratur om Munkedal

Kulturminnesvårdsprogram för Munkedals kommun (1995)

"Fem socknar i Munkedal", del I och del II (1980 & 1986) (Berfendal, Foss, Håby, Svarteborg och Valbo Ryr)

"Sörbygdens Härad, socknarna Hede, Krokstad och Sanne" (1984)

"En bok om Håby i ord och bild under 1900-talet" (1955)

"Munkedal - en bygd och ett bruk i Bohuslän", Molin (1949)

"Bohusläns märkligaste gårdar" (Tiselius CA, 1980

länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Telefon 0524-180 00 | Fax 0524-181 10 | E-post munkedal.kommun@munkedal.se | Organisationsnr 21 20 00-1330

Kommunkontorets öppettider 08.00-16.30, lunchstängt 12.00-13.00 | Sidan uppdaterad 2008-12-03 | Om webbplatsen