Spelmän

Albert Fossum, Maria Sohlberg och Niklas Larsson

Albert Fossum, Maria Sohlberg och Niklas Larsson

Albert Fossum 1862-1917

Albert föddes i Norge och flyttade med sina föräldrar till Karleholm, söder om Bullarsjön i Svarteborg snart efter sin födelse. 1898 bosatte han sig i Dingle. Albert var lärjunge till riksspelmannen Niklas Larsson. Albert spelade sina polskor i ett ovanligt raskt tempo och utan stark rytmbetoning. Albert var något notkunnig och hyste ett levande intresse för de gamla låtarna.Han deltog vid riksspelmansstämman 1910, där även Niklas Larsson och Maria Sohlberg var med.

 

Det finns 25 melodier upptecknade efter Albert Fossum i Svenska Låtar, Bohuslän.

Johan August Nilsson 1845-1919

Johan August föddes i Munkedal, Foss, och började spela redan i unga år för Minor Svanberg, spelman och sergeant från Skaveröd. Minor Svanberg härstammade från en släkt där det fanns många spelmän.Redan i tjugoårsåldern var Johan August Nilsson en ofta anlitad spelman på bröllop och då ofta tillsammans med en snickare som kallades Madrillo. Johan August Nilsson var även skomakare och sjöman.

 

I Svenska Låtar, Bohuslän finns det nio låtar upptecknade efter Johan August Nilsson.


Maria Sohlberg 1886-1973

Maria Sohlberg bodde i Munkedal, Foss. Hon fick sina första fiollektioner av en bror och sedan av en musikdirektör i Uddevalla. De äldsta melodierna som Maria har i sin repertoar är till största delen från Johan August Nilsson. Marias farfar var också spelman och hade lärt sig av sin far och av en kusin som hette Olle Sohlberg, även kallad Olle i Stärkestad.Maria deltog i riksspelmansstämman i Stockholm 1910, där även Niklas Larsson och Albert Fossum deltog.

 

Det finns 15 låtar upptecknade efter Maria Sohlberg i Svenska låtar, Bohuslän.

Niklas Larsson 1857-1949

Niklas föddes på Stora Dalen, Kynnefjäll, 1857. Åtta år gammal flyttade han med sina föräldrar till Liane som ligger strax bredvid. Han gifte sig med Augusta Matilda Johansdotter och de fick fem barn. Han gick ofta runt i gårdarna och spelade till långt in på natten. "De går utå se sjol å spell" lär han ha sagt. 1909 deltog Niklas i en spelmanstävling i Ljungskile och året därpå uppträdde han på Musikaliska Akademien i Stockholm. Han deltog i sju till åtta tävlingar och fick oftast förstapriset. Niklas har många av sina låtar efter en spelman som hette Mette Anders Eriksson, "Gömmen", som var född 1812 och dog på 1880-talet i Svarteborg. Mette var i sin tur elev till Svarteborgsspelmannen "Bryngeln på Stärken" som dog på 1840-talet. Niklas deltog i riksspelmansstämman i Stockholm 1910, där även Albert Fossum och Maria Sohlberg deltog.

 

I Svenska Låtar, Bohuslän finns 14 låtar upptecknade efter Niklas Larsson och i Einar Övergaards samlingar finns det ett digert material. Det finns också fyra låtar med honom inspelade på fonografrullar, troligen från en spelmanstävling i Grunnebo 1916. Samtliga fonografinspelningar finns överförda till grammofonskiva (Äldre svenska spelmän, vol. 2, CBS 80752).

 

 

Källa: Svenskt Visarkiv, Sven-Åke Stark