Kvistrum är inte bara ett naturskönt område i Munkedal utan har i alla tider varit av stor strategisk betydelse. Den som behärskat passet har haft kontroll över förbindelsen mellan Göteborg och Oslo. De tvära och höga bergen, den breda älven och Gullmarsfjorden bildar tillsammans en trång passage, lätt att försvara. Över älven måste man ta träbron i Kvistrum eller utnyttja vadställen med branta brinkar uppströms. Gränsen mellan Norge och Sverige gick före 1658 vid sjöarna söder om Valbo Ryr. Fornborgar och fästningar runt Kvistrum visar områdets speciella karaktär och betydelse genom tiderna.

1643 

Under Hannibalsfejden 1643-1645 anlades en skans på västra sidan av träbron, troligen av norska styrkor.

1657 

Vid Danmarks anfall på Sverige 1657-1658 användes Bohuslän som uppmarschområde för anfall mot Göteborg och Västergötland. De dansk-norska styrkorna på 10 000 man leddes av generalmajoren Krabbe, därav namnet Krabbefejden.

Senhösten 1657 var Krabbe med sina styrkor grupperade i området Kvistrum-Svarteborg. Den svenska hären om 4 000 dragoner och ryttare under fältmarskalk Stenbock samlades i Frändefors under vintern.

Den 15 januari 1658 marscherade den svenska hären i svår kyla och halvmeterhög snö via Ellenösjön-Viksjön, för att efter en sväng mot Krokstad, anfalla via Kärnsjön mot Håby. Meningen var att ta Krabbe och skära av de dansk-norska förbindelserna. Krabbe blev förvarnad och han lämnade Kvistrum och Håby. Den svenska styrkan hann upp Krabbes eftertrupp vid Svarteborg där den höggs ned. Stenbock grupperade sina förband i området Kvistrum-Dingle. Därefter lät han brandskatta bönderna i Foss, Håby och Bärfendal.

Den svenska hären tvingades i februari lämna Kvistrumsområdet och dra sig tillbaka eftersom truppen kom att lida svårt av den stränga kylan. Krabbe kunde därför med sitt nyuppsatta regemente utan strid återta Kvistrum 1659.

1659 

Slaget vid Strömsäter (Valbo Ryr-Ellenö). Under Krabbekriget anlände en grupp om 700 svenska ryttarsoldater österifrån, ledda av överste Berndt Taube för att undsätta svenska styrkor vid Viksjön. Taube angrep de norska styrkorna (under generallöjtnant Jörgen Bjelke) vid Strömsäter bro och Ryr. Norrmännen blev fullständigt överrumplade av anfallet, flera ryttarkompanier tog till flykten och den norska hären led betydliga förluster bland annat genom att isen på Viksjön brast. Svenskarna hinner upp norrmännen vid Svarteborg och en del strider uppstår. De förföljs hela vägen till Enningdalen, Norge. Uppgifter talar om ungefär 600 stupade norrmän varav 400 vid Strömsäter, lika många sårade och 73 togs tillfånga.

Slaget vid Strömsäter var för många ett okänt slag som har blivit bortglömt men som genom journalisten Bertil Holmström, Göteborg, nu har lyffts fram. 

1675 

Under Gyldenlöwefejden 1675-1679 leddes försvaret i Bohuslän av Rutger von Ascheberg med en 3000 man stark här. I denna styrka ingick också det uppsatta förbandet som senare kom att bli Kungliga Bohusläns Regemente. När det norska anfallet kom lät von Acheberg gruppera cirka 2000 man i passet Saltkällan-Kvistrum där ett antal skansar byggdes. Samtidigt grupperades i Tungenäset, på berget Korsberga vid Faleby gård, 200 dragoner ur Bohusläns Dragonregemente samt två skvadroner ryttare ur Västgöta Ryttare för att förhindra en landstigning i Saltkällefjorden.

Den 26 november 1675 landsteg en norsk styrka om 1000 man med sex bestyckade galärer och 28 skärgårdsfartyg ledda av överste Krag nedanför Korsberga. Landstigningen hejdades med stor kraft. Den norska styrkan fick nog och återvände samma väg den kommit. Under de fortsatta striderna besattes Kvistrumpasset växelvis av norska och svenska styrkor. Den 19 juli 1678 förstördes slutligen träbron vid Kvistrum genom att den brändes av svenskarna.

1711 

År 1711 uppfördes skansen vid Kvistrum igen. Ännu en skans byggdes öster om bron varifrån man kunde beskjuta området vid den nya bron och vadet. Därifrån hade man också insyn mot höjderna väster om älven. Den östra skansen kallades Karl XII:s retranchement. Efter Karl XII:s krig mot Norge drog sig svenskarna undan från Kvistrum varvid den relativt nya bron brändes.

1788 

Den 29 september 1788 inträffade så det märkliga slaget vid Kvistrum som i krigshistorien kallas Sveriges Termopyle. En dansk-norsk styrka om 12 000 man anföll över Svinesund under ledning av prins Karl av Hessen för att ta Bohuslän och Göteborg. Avsikten var att stödja Ryssland i det pågående kriget mot Sverige. Huvuddelen av Sveriges förband fanns i östra Finland under ledning av Gustav III. Försvaret i Bohuslän leddes av överste Tranefeldt vid Bohusläns Dragoner.

Inledningsvis hade denne endast 300 man till sitt förfogande. Efter att ha fört fördröjningsstrid från Skee grupperade Tranefeldt en styrka i Kvistrum för att hejda fienden. Efterhand tillfördes förstärkning så att svenskarna disponerade 900 man mot den dansk-norska hären på 9 500 man som anlänt till passet. Efter ett antal operettliknande händelser tvingades den svenska styrkan kapitulera och Tranefeldt kom senare att ställas inför krigsrätt. Under kommande orostider kom Kvistrumspasset att behålla sin viktiga strategiska betydelse. Bland annat under första världskriget då förband ur Kronobergs regemente från Växjö grupperades till försvar i Kvistrum. Vid detta tillfälle byggdes en kasern nordost om järnvägsstationen i Munkedal. Byggnaden kom senare att bli Nordbergska Stiftelsens slöjdskola. Huset brann ner den 14 januari 1957.

Under andra världskriget kom hela området att byggas ut till ett lednings- och underhållsområde. I dag finns endast Skredsviksbasen kvar.

 
För Munkedals kommun,
Torbjörn Segelod