Bygglovsprocessen
Här beskriver vi olika steg i bygglovsprocessen.
Steg 1. Planera ditt projekt
Om fastigheten ligger inom detaljplan så titta gärna i den för att ta reda på vad som gäller innan du börjar planera för det du vill bygga. Den visar hur du får använda ett visst område, vad du får bygga och hur du får utforma det du vill bygga. Om du till exempel vill bygga nytt eller göra en tillbyggnad, sätta upp en skylt eller riva en byggnad behöver du oftast ansöka om bygglov eller göra en anmälan.
Steg 2. Ansökan/anmälan
När du tagit reda på om din planerade åtgärd kräver bygglov eller bygganmälan, skicka in denna tillsammans med dina övriga handlingar som krävs. Du kan välja att skicka in din ansökan via vår e-tjänst eller blankett.
I våra e-tjänster kan du steg för steg se vilka handlingar som krävs för den åtgärd du tänkt.
Steg 3. Ditt ärende handläggs
Handläggarna på bygglovsenheten kommer att titta på dina handlingar och se om de är kompletta (att allt finns med). Behöver du komplettera med någonting kommer du att kontaktas.
Steg 4. Beslut om lov eller startbesked
Om ditt byggprojekt uppfyller alla bestämmelser och krav från lagstiftningen blir din ansökan godkänd.
I vissa ärenden behöver vi även hålla ett tekniskt samråd dit du och din kontrollansvarige kallas till. Om alla tekniska handlingar är rätt och kompletta kan du få ett startbesked. Du behöver alltid invänta startbesked innan du får börja bygga.
Steg 5. Avsluta bygget
Innan du får använda byggnaden måste du få ett slutbesked från oss. I ditt startbesked står det vad du behöver göra för att få ett slutbesked.
Ordlista
Anmälningspliktig åtgärd
En del åtgärder på fastigheter kräver att du som vill utföra dem gör en anmälan till kommunen. Dessa åtgärder kallas anmälningspliktiga åtgärder.
Beräkningsgrundande fasad
Den fasad som används för uträkning av byggnadshöjd. Det ska vara den fasad med störst allmänpåverkan, till exempel mot gatan eller mot vattnet och i första hand en långsida.
Bruttoarea (BTA)
Arean av alla våningsplan som går att mäta inklusive ytterväggar. Här ingår även hål för trappa och inglasat uterum.
Byggnadsarea (BYA)
Den yta en byggnad tar upp på marken, inklusive alla utskjutande delar. I byggnadsarean ingår även ytan av balkonger, verandatak, carport och så vidare (så kallad öppenarea).
Byggnadshöjd
Avståndet från marken till skärningen mellan fasadplanet och ett takplan med 45 graders lutning. Marknivån bestäms av medelmarknivån invid byggnaden eller beroende av vilken fasad som är beräkningsgrundande. I många äldre detaljplaner skrivs enbart ”höjd” när det är byggnadshöjd som avses.
Detaljplan
En karta som anger hur ett begränsat område i en kommun ska/får bebyggas och hur mark- och vattenområden får användas. Detaljplanen reglerar rättigheter och skyldigheter, inte bara mellan markägarna och samhället utan också markägarna emellan. Planen är bindande vid prövning av lov.
Fackmannamässiga ritningar
Ritningar som är skalenliga, komplett information och entydiga samt redovisade med svarta streck på vitt papper.
Kontrollplan
Ett dokument som innehåller en sammanställning av de kontroller som behöver utföras inom ett projekt för att säkerställa att samhällets krav för åtgärden uppfylls. Oftast utformas kontrollplanen som en checklista. Kontrollplan behövs för de flesta lov- och anmälningspliktiga bygg-, mark- och rivningsåtgärder. Ska föregås av en riskbedömning.
Medelmarknivå (MMN)
Den genomsnittliga marknivån invid en byggnads fasader.
Så beräknar du marknivån:
I de fall där marken kring byggnaden är jämn och byggnadskroppen är enkel kan medelvärdet av marknivån invid de fyra byggnadshörnen användas. I andra fall krävs en mer detaljerad beräkningsmodell där samtliga fasadytor under ett givet vågrätt plan ned till lägsta mark delas med byggnadens omkrets.
Obs! Om byggnaden ligger närmare gata eller annan allmän plats än 6 meter är det den allmänna platsens medelnivå som byggnadshöjden ska utgå ifrån.
Nockhöjd
Den högsta punkten av byggnadens takkonstruktion. Delar som inte ingår i själva konstruktionen, så som skorsten eller antenner, får överstiga nockhöjden om inte detaljplanen säger annat.
Startbesked
Ett beslut från bygglovsnämnden om att åtgärder eller byggen som behövt bygglov, marklov, rivningslov eller anmälan får påbörjas. Startbeskedet innehåller även information om eventuella villkor och lagstiftning som är relevant.
Slutbesked
Byggnadsnämndens besked om att ett byggnadsverk får tas i bruk. För att få slutbesked krävs att byggherren visar att alla krav är uppfyllda (enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet) och att Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden inte anser att det finns skäl att ingripa med tillsyn.
Totalhöjd
I totalhöjden ingår samtliga över nocken uppskjutande delar. Här räknas även skorstenar, antenner och liknande in. Om detaljplanen anger en högsta tillåten totalhöjd får ingenting överstiga den angivna höjden.
Öppenarea (OPA)
En area som har tak men helt eller delvis saknar väggar, exempelvis en carport eller en altan under tak. Öppenarean ingår i byggnadsarean.
Avgifter
Alla ansökningar eller anmälningsärendet debiteras enligt gällande taxa. Detaljerad information finns här.
